HOT DAMN I'M BACK!

OMG som jag har krigat för att komma in på bloggyn igen. OCH SÅ BA HÄNDER DET! insane in the membraine. seriöst. jag googlade de största bloggarna i sverige which was fun för det gick rätt snabbt att konstatera att inte mycket har hänt sen jag slutade vara aktiv in zat worlid. enda jag reagerade på var att paula uribes blogg blivit så kul, good for you glenn coco! samt att jag måste steppa upp min bild game för att det är rätt uppenbart att man inte kan köra med gamla mobilbilder längre. plus att jag är ringrostig vad gäller skrivandet *performance anxhiety innan jag ens kört igång* ok bäst att jag drar och tränar bort min ångest (hörde endorfiner är the shizz) och så hörs vi sen! (kanske)

hej igen

i dagarna har jag tänkt mycket på bloggarna. like ALOT *dj khaled röst*. jag behöver typ ett andningshål. och jag är förtvivlad över att mitt senaste år inte har dokumenterats någonstans eftersom jag är sämst på att skriva dagbok för hand också. jag har ju varit med om jättemycket! nya jobb, tre veckor i usa och två i eritrea, min nya tränarroll (där jag nu har tackat för mig) samt oändligt lite fritid... just nu sitter jag i hägerstensåsen för första gången och för att vara helt ärlig har jag inte mått så bra de senaste dagarna. känner mig så himla nedslagen med allt som händer i sverige... så mycket hat och så mycket ilska. och så mycket misär och så stora klassskillnader. jag har precis fått ett fast jobb med en så spännande satsning i miljonprogramsområden, samtidigt som jag brottas med tankarna att vem fan försöker vi lura när vi leker att en satsning på kultur kommer göra någonting när folk inte har jobb och skolorna inte kan garantera att alla får iaf G i betyg i kärnämnena? det gör fett ont att läsa om hur stora skillnaderna är mellan rika och fattiga områden, både det vad det gäller självbild och faktiska levnadsförhållanden.

så i helgen har jag sörjt...

sörjt i min spärr. har haft sällskap av den franska serien les revenants som är fett tung faktiskt. nu kollar jag på master of none som är OK, inte parks and rec precis. i veckan fick jag veta att jag fått fast jobb (hur jag gått från 0 till 2 fasta jobb på mindre än fyra månader lol) så ikväll ska yoel och jag ut och fira med maaaat. of course.

YASSS BISH YASSS

jag har äntligen slutit en cirkel! nästan iallafall. jag har tio minuter kvar av filmen (yoel säger alltid att jag är den enda personen som finns som kan dela upp en film i fyra delar) och det kommer jag förmodligen se klart ikväll. MEN: jag har äntligen läst och sett 50 shades of grey. mammas, jag har varit nyfiken på den så länge att jag var tvungen att ta mig själv i kragen, gå hela vägen till min lillasysters rum och plocka boken ur hennes bokhylla. guldstjärna till mig!

"but why, oh why skulle hon vilja göra något sånt mot sig själv?!" tänker ni nu. well, någon kanske kommer ihåg min gamla recension på twilight-böckerna jag skrev för en tid sen. jag skrev ju också lite senare att jag tog mig an utmaningen att läsa 50 shades. jag gillar helt enkelt att plåga mig själv är väl det enda logiska svaret. and yasss, de är precis lika katastrofala som de verkade vara. allt som är caca med böckerna har redan sagts i otaliga texter i samband med att filmen kom ut, så vi kan redan establish att böckerna inte är några litterära mästerverk. så det enda som förvirrar mig just nu är varför böckerna rä så freaking addicting thoooo...? HAHA asså sanning. jag har sluktat böckerna. när man väl kommer över allt det problematiska (heh) så är de fett softa att läsa. ett, två, tre, CHALAS. så nu är jag på jakt efter en ny bokserie. några tips or nah?

TENGO MUCHO A ESCRIBIR Y POCO PAPEL

*ryser när de hissar ner bilrutan och kör förbi grabbarna*

STOLTHETENS MAMMA

det är helt otroligt att tänka hur långt vi har kommit med @1påmiljonen. från att fota börja med att den bokstavligt talat närmaste personen som fanns i min omgivning (min lillasyster) till att ha två feta samarbeten som till och med genererar pengar. vilken dröm! men jag älskar verkligen detta projekt. så mycket. det är på riktigt ett kärleksbarn. och det har gett så mycket! det har fört mig närmare till bekanta jag nu ser som vänner, träffat främlingar som har öppnat sina hjärtan och delat med sig av sina historier, och besökt nya ställen som jag har förälskat mig i (blåa linjen, I'm talking to you). vi sa att vid 100 bilder skulle vi sluta, men jag vetefan om jag kommer kunna klara det. vi har ju egentligen bara börjat.

"I DON'T EVEN WATCH TV." SAID THE GIRL WHO SPENDS 8 HRS ON HER PHONE.

min hela dag kan beskrivas med ett ord: reddit. I be redditing allllll day.

NEW IN: PAULA'S CHOICE

för tillfället och without further notice har jag pensionerat mina krämer från bioline för att prova på något nytt. yeah, I'm crazy like dat. det roligaste är att jag aldrig ens hade hört om märket innan men fick ett tips av en tjej som också använt biolines primaluce-serie för sin aknebenägna hy och hade bytt till detta nya märke till sin fördel. och då ville jag också prova! meeeeest för att de nya krämerna kostar ungefär hälften så mycket som biolines, which is always nice hehehe...

PAULA'S CHOICE! lite rälligt namn and I don't even know who Paula is, men kör bara. jag gjorde ett online hudvårdstest på skincity förra veckan och beställde mina produkter efter lite eftertanke och mycket efterforskning. fick krämerna precis innan helgen och har använt dem ända sen dess. det är verkligen för tidigt att göra någon sorts bedömning av hur effektiva de är, men kan ju alltid berätta hur de känns - vilket är AMAZIHING! tycker verkligen om dem. huden känns verkligen ren, vilket är något jag aldrig trodde att något annat än bioline kunde åstadkomma. nu i början så kör jag mellan två av PC's serie: clear och moisture boost. clear är för aknebenägen hy medan moisture boost är för torr hy. hur man ens lyckas kombinera akne (talgproduktion) med torr hy, jag vet inte. men tydligen så har jag det. efter att ha tvättat ansiktet med cleansern ovan så följer jag upp med en exfoliant med lite syra i som ska sitta under hudkrämen. den är faktiskt rätt så stark så just nu sitter jag en svidande nos, så jag ska chilla lite när jag lägger den framöver. efteråt följer jag upp med antingen en dagskräm med spf eller en nattkräm med fukt i.

jag måste säga att jag är mighty excited över hur detta kommer att utvecklas. :')

WHY DO THEY

kanske är det fel av mig att min magkänsla går på fördomar.... men jallafall. men det senaste året har jag bara sett fler bloggare make their way till sydafrika för att spendera ett antal dagar i lyx. och under de där dagarna så ser man (såklart) inte en enda svart människa. jag säger inte att det är fel............... jag säger bara att how you gon' make a 13 hour trip till självaste afrika och enbart lägga upp bilder av fantastiska solnedgångar och tama djur som egentligen kan äta dig?! orkar ej.

BOSS ASS BISH #1

One night President Obama and his wife Michelle decided to do something out of routine and go for a casual dinner at a restaurant that wasn't too luxurious. When they were seated, the owner of the restaurant asked the president's secret service if he could please speak to the First Lady in private. They obliged and Michelle had a conversation with the owner. Following this conversation President Obama asked Michelle, "Why was he so interested in talking to you?" She mentioned that in her teen years, he had been madly in love with her. President Obama then said "So if you would had married him, you would now be the owner of this lovely restaurant", to which Michelle responded "No. If I would had married him, he would now be the president."

I HAZ MADE IT

YASSSSS. jag överlevde utbildningen och kom ut starkare och mer pepp än någonsin! de två sista dagarna fokuserades på pedagogik och feedback och checkthisoutyall - igår hörde en kompis av sig och ville boka en föreläsning! blev glad och nervös, mest nervös. men det ska nog gå bra I stink.

men först och främst ska jag bara ligga hemma och bli frisk. var ute och härjade med min man igår (vi var på arbetsintervju och åt semlewrap!) men så fort jag kom hem var jag en goner. moms och ang kom förbi och drack te men jag var tvungen att slänga ut dem vid halv tio för att jag var så himla trött. somnade en kvart efter att hade gått.

och idag har jag bara legat hemma och gjort nada. bestämde mig till slut för att ta en ipren (är emot sån voodoo egentligen, men ibland a girl haz to do what a girl haz to do) och nu mår jag myycket bättre. har orkat jobba lite och ringa några samtal och nu tänkte jag... chillnani? HEH jag vet inte.

WORLD HOLD ON

men hallå. jag MÅSTE dokumentera detta, annars är jag en delli. för detta år kommer att bli amazeballs och det vore så häftigt att kunna se tillbaka på det. ligger i min kalla säng (utan bae :(), har precis ätit min tredje ask läkerol på två dagar (cause it tastes amazeballs) (ja det är mitt nya favoritord) och har preciiiis målat naglarna. ÄNTLIGEN kan jag måla naglarna igen, jag jobbar inte på pressbyrån längre!!! typ. eh, jag får återkomma med det där. men ja, jobbade mitt sista pass för min nuvarande chef iallafall. så kan vi säga.

JALLAFALL har spenderat hela dagen på sidas högkvarter (säger man ens så? lulz) på första dagen av utbildningen för sida alumni-programmet. så intensivt men så underbart!!! hade två föreläsningar om svenskt och internationellt bistånd där vi fick en massa siffror slängda i ansiktet och massor med knowledge droppat på våra skallar - otrolig intressant. jättesalig blandning av folk också men jag är så glad att jag fick åka hem efter kursens slut och slippa vara social hela kvällen haha. jag är så jävla beat up, den här månaden har inte varit nådig alltså. att springa mellan två jobb och vakna kl halv fem på morgonen för att komma hem åtta på kvällen är fan ingen walk in the park. men jag har klarat det, GO ME! (egentligen inget att skryta om men den obotliga optimisten i mig måste få säga sitt.) nu måste jag fokusera på att inte hamna i en liknande situation framöver. känner att det är så himla mycket som ligger framför mig just nu och jag har till slut insett att jag kan inte haka på allt, jag måste säga nej till vissa saker. senaste halvåret har jag verkligen underskattat mitt behov av vila, har liksom trott att det går att vara borta mer än 12 h om dagen och komma hem 30 min innan man måste lägga sig men nej. är iallafall en erfarenhet rikare.

OK  NU VILL JAG AVSLUTA ON A HAPPY NOTE så jag säger som carlton: jag tar en banan och splittar!

jaha...

...då var jag tillbaka. KÄNNS FETT KONSTIGT. som att orden i mitt huvud inte riktigt når mina fingrar. vanan är borta. förhoppningsvis inte alltför långt borta...

jag har inte velat blogga för att undvika att öka mitt datoranvändande. tho on the real real, att skriva dagbok är inte samma sak. för det första tar det längre tid (lol) och för det andra blir det ofta en kronologisk sammanfattning av hur min dag har varit - vilket är fett nice ändå, ibland läser jag igenom mina anteckningar från sist jag var i ghana och det är underbart att ha en dag som "tränade idag och hängde resten av dagen på ish" som inte är något speciellt egentligen men som säger mig så mycket. det jag har saknat med bloggandet är berättandet. och boy har jag mycket att berätta...

om jag ska vara ärlig så fattar jag NADA. nada om hur jag har hamnat här och hur allting har satts i rörelse på samma gång. 1 på miljonen har öppnat många dörrar - tack vare det har jag fått ett nytt jobb (vi unga), en möjlighet att delta i sida alumni (intervju på torsdag!), vi kommer hålla en utställning på MKC nästa april och senast igår var jag på en workshop för framtida kulturutövare i botkyrka. asså FINNS MITT LIV ENS?????

nu har jag målat mina naglar inför kryssningen ikväll (SKA BLI SÅÅÅ KUL!!!) men nu måste jag wash di fatza för att dra mot mkc i god tid. frukostbuffe, hääääy!

EN KÄRLEKSHISTORIA MED ETT LYCKLIGT SLUT

under de sista 400 m av min löprunda började jag ta långsammare steg och andades in den friska luften. djupa andetag. fan vad jag är glad att jag är här och ingen annanstans. fan vad jag är glad att det här är mitt hem, och ingen annanstans. när jag precis hade gått ut ur huset sprang jag förbi IP och såg en kille slänga sig i mål. min blick stannade, och till slut gjorde även mina fötter det när jag insåg att killen inte hade en boll med sig. killen hade inte ens en kompis med sig. han hade kommit hit, mitt i natten, för att träna på att slänga sig efter en boll som bara han kunde se.

drömmar.

jag sprang över bron som korsar motorvägen och passerade ett hus där jag har spenderat ungefär lika många timmar som jag har i mitt eget hem. mitt home away from home - min bästa väns hus. fortsatte vidare där en moppe åkte förbi, människor som var ute och promenerade.

liv.

när jag hade 400 m kvar till mitt hus började jag ta långsammare steg och fick syn på den mannen vi brukade kalla figo när vi var små, eftersom han var så jävla lik honom. grodan. mr x. killen med näsan. alla dessa barndomsminnen som jag fortfarande stöter på i centrum tio år senare. i orten där folk stannade kvar inte som ett misslyckande utan för att det var ett hem. varför vill någon någonsin bo någon annanstans än här? det till och med doftar som hem. doften av tvättstuga. doften av vattenpipa och solrosfrön. doften av ett jävligt bra erbjudande på lidl i centrum (jag lovar, jag kan känna den från en mils avstånd). fan vad jag älskar att bo här.

HERRÅ

asså det här kvinnohatet...

är det ok att banga håååårt typ en vecka innan det är meningen att man ska göra det? sitter här och är bara jävligt förvirrad. vad var det jag ville föra fram för budskap nu igen? *hjärnsläpp*

MANDALA

efter jobbet försökte jag springa lite ärenden, å gick därför förbi panduro för att hitta ett rithäfte. hittade inte bara det utan också en liten målarbok fylld med mandalas att färglägga. eftersom jag älskar att pyssla och det utan mobilen i handen, så kände jag att den kommer bli en perfekt sysselsättning. har redan färglagt en och börjat på en annan och det är så himla mysigt!

den här veckan kör jag öppning på pb, och som alltid när jag tvingas gå upp så tidigt (börjar kl 04:45 och måste ta bussen 03:00 för att hinna i tid) blev jag nostalgisk och liiiite deprimerad (en understatement). på något sätt började allt med den där jävla uppsatsen som blev mitt liv i ett halvår. för varje ord som tog emot att skriva, blev mitt självförtroende mindre och mindre. jag, som aldrig haft svårt att fullfölja saker eller att ens skriva, började få perfomance anxhiety. och ungefär tre på morgonen när jag är på väg till jobbet är alltid stunden som jag börjar tänka på det och freakar. jag är liksom rädd att jag kommer fastna i ett sånt här jobb. för helt ärligt, vem vill anställa mig? för att göra vad? vad kan jag ens som är speciellt? det är också i sådana stunder som instagram och facebook är ens värsta fiende eftersom man inte kan undgå att jämföra sitt liv med andras lyckade karriärer, hur mycket jag än vet att allt det där är for show. men... jag tror faktiskt det allra jobbigaste är att inte veta vart man vill gå. jag känner mig så lost att även om världen möjlighet skulle presenteras framför mig, hade jag inte vetat hur jag skulle hantera den. nätverka, what? sälja sig själv, who? känner mig som världens ufo som inte passar in bland människor vissa gånger.

har suttit hemma den senaste timmen och försökt logga in på tumblr, utan no success. istället har jag beställt lite hudvårdsprodukter, haha *makes sense* men nu ska jag planera lite kvinnohat. jag ska ju gästposta nästa vecka å temat är antikolonialism! *nervös*

TOPIC: NAILS DID

alltid älskar jag fynd. dessa ljuvliga lack hittade jag i rom för 3 euro styck. det absolut bästa är att de ingår i en kollektion som jag hade tänkt köpa när jag fått min lön i och med att det blir lite pricy att köpa sex stycken lack för 70 spänn styck. but now I don't have to, wööööw :D

MED VÄNNER FRÅN 50 LÄNDER

ASSÅ kan vi fucking prata om valeries senaste krönika??? det enda jag kan säga är att hon fucking la den. som ni ser är jag så uppjagad att jag svär, vilket jag typ aldrig gör. *guds bästa barn*

har ni någonsin tänkt hur laddad vår hemort är? att sedan vi var små har platsen vi bott på varit under diskussion, synats, analyserats av vår omvärld? att vi själva till slut började tro dem när de sa att människorna i våra områden var segregerade och behövde integreras i samhället? föreställ er lyxen att komma från en plats där vart du rör dig, hur du rör dig och med vem du rör dig inte politiserades - ungefär som människor som bor i bromma, östermalm eller liknande ställen inte behöver göra. hur ofta tror ni att de (har tvingats) reflektera över sitt hem?

jag älskar att valerie belyser något som sällan tas på allvar, och det är det mönster som de allra flesta människor lever efter - de vill leva bland sina likar. problemet är ju bara att det blir ett problem när det handlar om en grupp människor, men inte om en annan. man riktar gärna ett kritiskt öga mot de svenska förorterna och undrar varför människor med samma bakgrund väljer att bosätta sig på samma plats istället för att försöka "komma in i samhället", men säger ingenting om svenska skolor i spanien. och vem är det som egentligen är mest segregerad - någon från fittja eller husby som har vänner från femtio länder eller någon från östermalm som känner typ en fransman?

#LIKEAGIRL

jag brukar inte get all softie när jag ser dessa "love thyself"-kampanjer gjorda av stora företag som i slutändan ändå bara produceras för att sälja en produkt, men den här gången kunde jag inte låta bli. som kvinnlig fotbollsspelare ligger det här extremt nära hjärtat. hur många gånger har man inte fått hört orden "som en tjej" under en livstid? eller den ännu värre, förklädda komplimangen att man gör något bra "för att vara tjej". spelat fotboll har jag alltid gjort bra, FÖR ATT VARA TJEJ. man ba thanks, for nothing. under lägret förra veckan hade noshin, en annan ledare, stått i mål medan en tjej sköt på henne. från ingenstans dök en pojke, vars pappa jobbar på kansliet, och frågade ifall han fick vara med, vilket han fick - tills hans pappa kom och hämtade honom med uppmaningen att inte skjuta så hårt på tjejerna. den här "välvilliga" attityden är något man som tjej möter hela tiden, och det måste sluta. när noshin berättade om det här för mig insåg jag också hur viktigt det är för oss tjejer att ha tjejer som ledare och förebilder, inte bara för att vi kan se oss i varandra utan för vi vet exakt vad vi kan, och hur jävla tuffa och bra och fantastiska vi kan vara på allt vi tar oss an. vi behöver inga sympatier eller schystare skott. låt mig istället föreslå att du själv ställer dig i mål och se hur många av våra bollar du kan ta emot medan vi skjuter "som en tjej". och som en tjej så menar jag som en boss ass bizzay.

WORLD TOUR

ääääntligen är jag hemma efter vad som känns som en rundtur runt walley walley world! *fortfarande osäker på vad walmart-killen sjunger men kör ba* känns som att jag har varit överallt idag, men när jag tänker efter har jag egentligen bara varit på tre ställen - stan, skärholmen och biblioteket i hallunda. men när man är van vid att enbart röra sig till antingen handen (för pojkvän) eller östermalm (för jobb) så känns just about anything som en resa till rom.

... och rom är vart jag ska imorgon tillsammans med min mamma och syster! är såååå hypad. rom är ju den perfekta staden att åka till för oss tre, då det finns så mycket att göra (och äta!) att vi inte ens kommer ha tid att bli galna på varandra, haha. i vilket fall som helst så har min syster köpt nån hipsteraktig solhatt så om inget annat så kommer jag ha kul med att garva åt henne i den.

slutligen så såg jag att södra sidan har publicerat artikeln efter deras besök hos oss på lägret förra veckan, och den blev så himla bra! wihuuuu!

STILL A BETTER STORY THAN THE ORIGINAL

DAAAAAKAAAAR

buraka som sistema kommer till stockholm och uppträder på dans dakar i sommar, and I be DAMNED om jag missar dem! kulturell appropriering at its best kan man säga, men jag hatar inte.

DE BOUVIER

i augusti gör jag och min kärlek en full out pilgrimsresa i kärlekens tecken - vi ska till paris för att fira ett år. JA vi är så cheezy, men det är faktiskt bara noice eftersom därefter ska tågluffa genom belgien upp till amsterdam. HÄäÄäÄäY *wailar sönder*

när jag satt och googlade sevärdheter så snubblade jag över graven till självaste jean paul sartre, the man the myth the FILOSOF. men det var något med hans namn som fick mig att minnas något annat........ JO just det, han var ju tillsammans med feminismens moder, simone de bouvier! det var tack vare hennes texter som jag insåg den konstruktion som är det kvinnliga (och manliga) könet, och blev feminist. vad synd då att jag aldrig läst hennes böcker! (bangade hårt när jag såg hur tjock "det andra könet" var lololol). MEN, tänker jag, i samband med parisresan så vore det ju perfekt att äntligen läsa hennes verk. om vi är tillräckligt chackiga kanske vi till och med åker och ser hennes grav. noice!

SMINKFRI

jag har i veckorna bestämt mig för att sluta sminka mig till vardags, och även om det inte är en revolutionerande förändring för någon som båååra använder concealer under ögonen HAHA så är jag förvånad över hur befriande det har känts. jag saknar det inte och jag känner mig vackrare än någonsin, och dessutom sparar det mig typ tre-fyra minuter varje morgon, hihi.

SOMMAR

den enda shopping denna wideovixen gillar, är plagg man kan använda max två månader om året. #sverige

O M G

jag har råkat på världens roligaste sommarjobb den här veckan! jag är nämligen ledare för ett fotbollsläger för tjejer i tumba, och LAWD vad jag älskar småtjejer. tillsammans med två andra tjejer har vi hand om ett gäng på 6-12 år. de yngsta är så guuulliga att jag dör som kämpar med bollar som är större än hela dem, ända tills de tycker att dribblingar och skott är tråkiga och tycker att det är roligare att leka i en grop de hittat vid sidan av planen. samtidigt är det enda de äldre vill göra är att spela match HAHA. exaaaakt som man själv var i den åldern, eller ah fortfarande.

orkar inte ens tänka över hur lustigt det är att man hamnar där man hamnar, allt det här började liksom med en tagg på facebook. ett halvår senare sitter jag med ett eget fotbollslag och har dessutom blivit intervjuad för vår lokaltidning angående ett fotbollsläger som jag har varit med och ordnat. i mitt huvud blir allt detta bara: