smällde det till?

HA! på facebook länkade jag underbara claras inlägg om att kvinnor tvingas ta ansvar för sin egen säkerhet i större grad än vad män får göra. direkt fick jag en kommentar av en (kill)kompis som tyckte att det var bullshit och jag ba fine, diskussion är alltid bra. så jag försökte bara måla upp en bild av situationen ser ut för oss tjejer för av någon anledning vägrade han tro på att tjejer växer upp med en bild av att allt det onda i världen kommer hända oss mellan tunnelbanan och våra hem efter mörkrets utbrott - trots att jag fick medhåll av två andra tjejer. till slut mynnade diskussionen ut i någon sorts "varför klagar kvinnor alltid på män?" och "man blir irriterad när kvinnor bara ska klaga hela tiden vilket gör att man vill stänga in dem i köket bara så att de ska hålla käften, trots att man är för jämställdhet". pratade nyss med en annan (kill)kompis som sa precis samma sak och menade att det är klart att de blev lack när man såg igenom manshatet i både mitt och underbara claras inlägg.

då undrar jag - VAR i min (eller claras?) argumentation tog jag någonsin upp något om att det är MÄNS fel att kvinnor inte känner sig säkra? VAR betonade jag (eller clara?) mäns skuld i att kvinnor uppmanas att vara försiktiga? det enda påpekandet jag gjorde var att män och kvinnor upplever sin säkerhet olika, att den inte stämmer ihop med verkligheten och att de som statistiskt sätt löper mindre risk att bli överfallna trots det uppmanas inskränka på sin rörelsefrihet. men det var tydligen för mycket för vissa killar. tydligen var det manshat i sin renaste form. hörde jag något om manliga, sårade egon?