2014-07-14

HERRÅ


asså det här kvinnohatet...

är det ok att banga håååårt typ en vecka innan det är meningen att man ska göra det? sitter här och är bara jävligt förvirrad. vad var det jag ville föra fram för budskap nu igen? *hjärnsläpp*

MANDALA


efter jobbet försökte jag springa lite ärenden, å gick därför förbi panduro för att hitta ett rithäfte. hittade inte bara det utan också en liten målarbok fylld med mandalas att färglägga. eftersom jag älskar att pyssla och det utan mobilen i handen, så kände jag att den kommer bli en perfekt sysselsättning. har redan färglagt en och börjat på en annan och det är så himla mysigt!

den här veckan kör jag öppning på pb, och som alltid när jag tvingas gå upp så tidigt (börjar kl 04:45 och måste ta bussen 03:00 för att hinna i tid) blev jag nostalgisk och liiiite deprimerad (en understatement). på något sätt började allt med den där jävla uppsatsen som blev mitt liv i ett halvår. för varje ord som tog emot att skriva, blev mitt självförtroende mindre och mindre. jag, som aldrig haft svårt att fullfölja saker eller att ens skriva, började få perfomance anxhiety. och ungefär tre på morgonen när jag är på väg till jobbet är alltid stunden som jag börjar tänka på det och freakar. jag är liksom rädd att jag kommer fastna i ett sånt här jobb. för helt ärligt, vem vill anställa mig? för att göra vad? vad kan jag ens som är speciellt? det är också i sådana stunder som instagram och facebook är ens värsta fiende eftersom man inte kan undgå att jämföra sitt liv med andras lyckade karriärer, hur mycket jag än vet att allt det där är for show. men... jag tror faktiskt det allra jobbigaste är att inte veta vart man vill gå. jag känner mig så lost att även om världen möjlighet skulle presenteras framför mig, hade jag inte vetat hur jag skulle hantera den. nätverka, what? sälja sig själv, who? känner mig som världens ufo som inte passar in bland människor vissa gånger.

har suttit hemma den senaste timmen och försökt logga in på tumblr, utan no success. istället har jag beställt lite hudvårdsprodukter, haha *makes sense* men nu ska jag planera lite kvinnohat. jag ska ju gästposta nästa vecka å temat är antikolonialism! *nervös*

2014-07-03

TOPIC: NAILS DID


alltid älskar jag fynd. dessa ljuvliga lack hittade jag i rom för 3 euro styck. det absolut bästa är att de ingår i en kollektion som jag hade tänkt köpa när jag fått min lön i och med att det blir lite pricy att köpa sex stycken lack för 70 spänn styck. but now I don't have to, wööööw :D

MED VÄNNER FRÅN 50 LÄNDER

ASSÅ kan vi fucking prata om valeries senaste krönika??? det enda jag kan säga är att hon fucking la den. som ni ser är jag så uppjagad att jag svär, vilket jag typ aldrig gör. *guds bästa barn*

har ni någonsin tänkt hur laddad vår hemort är? att sedan vi var små har platsen vi bott på varit under diskussion, synats, analyserats av vår omvärld? att vi själva till slut började tro dem när de sa att människorna i våra områden var segregerade och behövde integreras i samhället? föreställ er lyxen att komma från en plats där vart du rör dig, hur du rör dig och med vem du rör dig inte politiserades - ungefär som människor som bor i bromma, östermalm eller liknande ställen inte behöver göra. hur ofta tror ni att de (har tvingats) reflektera över sitt hem?

jag älskar att valerie belyser något som sällan tas på allvar, och det är det mönster som de allra flesta människor lever efter - de vill leva bland sina likar. problemet är ju bara att det blir ett problem när det handlar om en grupp människor, men inte om en annan. man riktar gärna ett kritiskt öga mot de svenska förorterna och undrar varför människor med samma bakgrund väljer att bosätta sig på samma plats istället för att försöka "komma in i samhället", men säger ingenting om svenska skolor i spanien. och vem är det som egentligen är mest segregerad - någon från fittja eller husby som har vänner från femtio länder eller någon från östermalm som känner typ en fransman?