2013-05-20

KVINNOHAT eller KÄRLEK BÖRJAR ALLTID MED BRÅK

bild bäxad från @lilijacom

den konstanta uppkopplingen jag har haft tillgång till i form av en iphone har verkligen spätt på min passion för feministiska frågor, och jag vill därför uppmuntra alla tjejer, varenda en, att börja följa @kvinnohat på instagram. oavsett hur feminstisk eller ofeministisk man än anser sig vara - gå in, kika på bilderna och framförallt, läs kommentarerna! jag inser verkligen mer och mer hur lyckligt lottad jag har varit som har haft tillgång till offentliga rum där tjejer har haft ett utrymme att dela med sig av sina erfarenheter och lära sig av varandra sedan barnsben. det är nog bland det viktigaste vi kan göra som människor, och framförallt som kvinnor eftersom det finns så mycket internaliserad sexism som försöker fucka upp systerskapet genom att sprida myter om hur tjejer "är" (ja, jag riktar mig mot alla som tror att tjejer är rivaliserande bitches som bara ljuger, snackar skit om varandra och inte fungerar i grupp). just den här bilden och framförallt diskussionen som fördes under den här bilden rev upp väldigt många sår från barndomens skolgång. varje gång jag tänker tillbaka på den perioden nu i vuxen ålder så blir jag alltid lika upprörd över vad alla vuxna lät oss tjejer utstå. hur?! hur kunde de låta killarna härja medan de intala oss saker som att boys will be boys? herregud alltså. och det skrämmer mig eftersom jag har en lillasyster på tre år som med största säkerhet kommer få gå igenom samma skit. det lilla jag tröstar mig själv med är att jag åtminstone insett hur fel det är och faktiskt kan göra något åt saken om jag någonsin skulle se eller höra att något sånt händer henne. AMG (angry mulatto girl)-mode då asså.
för det är ju så, vi kan alla göra något litet utifrån den situation vi är i, men samtidigt blir det såklart ännu viktigare att de som jobbar med barn verkligen skaffar sig en genusanalys (och såklart, många andra analyser som antirasistisk analys, etc.) eftersom de kan tillämpa det på barnen! och slowly, slowly... så kommer den där förändringen vi bara vågar drömma om än så länge...

Inga kommentarer: