2012-02-07

CAPE COAST

så. cape coast. tänkte att jag kunde dela med mig av våra dagar där medan jag har tid nu på morgonkvisten... (btw, morgonkvisten? varför? vilken kvist?)

planen var att vi skulle åka dit och möta upp våra vänner från england som hade åkt dit några dagar innan. vi fick komma i efterhand eftersom jag hade min tenta att skriva och elin skrev på sin stipendieansökan... så när vi väl var fria ville vi ba kasta legon och vårt hostel lååååångt. dessutom var lärarna på strejk förra veckan (universitetet har tydligen inte betalat ut någon lön till dessa på ett halvår) vilket betydde att vi inte hade några föreläsningar att attend to. så vi ba KÖR BA!

en amerikansk tjej, ashley, hakade på oss. så tidigt på torsdagsmorgonen tog vi oss till accras busstation (tro-tron som tog oss dit kostade ungefär 3 kr) men fick veta att det inte fanns någon buss förrän halv ett, vilket betydde att vi skulle få vänta i 2,5 h. na-ah. samtidigt visste vi att det fanns en annan busstation i närheten men hade nooooll koll på vart eller hur vi skulle ta oss dit. så vi frågade en snubbe som satt på stationen om han kunde peka oss in the right direction. inte nog med att han gjorde det - han fixade en taxi åt oss, åkte med oss till den andra stationen, såg till att vi satte oss på rätt buss och vinkade av oss.

vägen dit tog 2,5 timmar vilket inte alls var farligt. de andra hade tydligen fastnat i trafiken och kommit fram efter 5 timmar, fick vi veta när vi kom fram, och då hade de tagit den 12:30-bussen vi hade tänkt att ta från början. tack duderinho som hjälpte oss!

hotellet vi bodde på visade sig ligga precis vid ett av de gamla slavforten som användes främst av engelsmännen och holländarna under kolonialtiden för slavhandel, men som även hade ägts av danskarna (och svenskar också, enligt wiki. men när jag frågade vår guide sa han att svenskarna aldrig riktigt ägt det. men sen frågade han mig hur det var att bo i schweiz, så är inte riktigt säker på att han hörde vad jag sa HAHA). efter att ha käkat lite mat bestämde vi oss för att gå dit för en guidad tur. det kan jag lätt säga har varit det mest intressanta under vår vistelse här. om ni någonsin får chansen att besöka något liknande så snälla, GÖR DET. det måste ses med egna ögon. det var otroligt kusligt att gå runt i en grupp på 20 pers och få veta att de rummen vi besökte tidigare hade hållt mellan 100-300 personer. för de allra flesta var det också det sista de fick se och uppleva i livet.

vi fick inte till en bra bild som gjorde cellerna rättvisa men hittade en på wiki som var ganska bra. ha dock i åtanke att det är förmodligen är taget med night vision på kameran och att den enda ljuskällan dessa människor hade - var det lilla hålet i väggen som skulle föreställa ett fönster.


det som såklart berörde mig mest var guiden berättade om de kvinnliga fångarna. även de "förvarades" i en liknande cell men som var lite mindre, nakna och utan tillgång till varken vatten eller annat. detta betydde alltså att de fick kissa och bajsa på golven (detsamma gällde för männen såklart) - ihoptryckta bland flera hundra andra personer. inte ens vid mensen fick de något att tvätta eller torka sig med.
och medan de väntade på att få göra 'the transatlantic journey' som det hette - vilket ibland kunde ta flera månader - präglades deras vistelse av våldtäkter och utnyttjande. slavhandlarna hade såklart inte med sig sina fruar till afrika och efter en tid utan kvinnlig sällskap blev de såklart ensamma (yani). så anslutet till cellerna fanns en stor port som direkt gick från europeernas bostäder dit de kunde gå för att ta sig en titt och välja ut kvinnan de ville "vara med". de kvinnor som försökte göra motstånd blev placerade i en isoleringscell lika stor som en städskrubb där man inte ens kunde stå raklång med ett litet hål i marken som urinoar och en måltid om dagen som sköts till dem genom en lucka i väggen. däri fick de sitta i ett par dagar - vilket skulle göra vilken människa som helst galen. detta gjorde att nästa gång en man kom och begärde samma kvinna såg hon sho enough till att inte göra motstånd.

så. fucked. up.

det vidrigaste är liksom att de behandlade dessa människor som DJUR - som om de inte hade samma behov av att tvätta eller äta eller leva som dem - men när de var kåta så gjorde de ingenting att de stått i månader i sitt eget bajs, kiss och mensblod. det går liksom in i mitt huvud. FUCKED. UP. bara.

en annan grej som gjorde stort intryck på mig var när vi fick gå ut ur 'the door of no return', det vill säga utgången till slavskeppen som skulle transportera afrikanerna till amerika. vi gick ut - och möttes av de lokala fiskarna som numera bodde runtomkring. fattiga, utmärglade fiskare. kändes absurt på något sätt.

fortsätter nog på min historia lite senare, har en twi-lektion jag måste komma i tid till haha. puss.

Inga kommentarer: