2010-08-22

suedis

jag kan inte ens föreställa mig kulturkrocken för alla äldre människor som kommit till sverige och tvingats umgås med den äldre generationen av svenskar. jag fattar grejen. jag fattar varför man kan känna sig så himla isolerad som invandrare och som att den mest ensamma personen i världen trots att man kan ha en massa folk runtomkring en. min pappa till exempel, en av de mest sociala människorna jag vet, som älskar att träffa nya människor, älskar att skoja, älskar liksom hela den här sociala grejen att gå ut och träffa kompisar för att snacka lite skit och sen komma hem, såsom det sociala samspelet ser ut i varmare länder. hur han överlevt i sverige i 20 år är mer än vad jag kan förstå när han har some wierd ass friends. en till exempel, som sa åt min pappa att han kände sig lite trängd och att "vi svenskar inte är så vana vid sånt intensivt umgänge" efter att min pappa ringt honom, lämnat ett meddelande då han inte varit hemma och sedan ringt igen några dagar senare när kompisen inte ringt upp. lyssna bara på den meningen. intensivt. umgänge. inte undra på att blattar söker andra blattar när de kommit hit.

dock tror jag att den nya generationen, dagens svenska ungdomar, kommer att bryta gamla mönster och vara både öppnare, gladare och mer sociala tack vare att ha blivit exponerad för andra kulturer i så många år. myten om den tråkiga svennen som sitter undangömd i sin lilla stuga håller på att bytas ut känner jag. kort sagt, de svenska barnen som växer upp nu kommer att vara awesome.

1 kommentar:

sunshine sa...

jag håller med dig vix! även om jag tror att det alltid kommer finna ett gäng människor som aldrig kommer att vara lika sociala som andra, se på ens vänner bara. en del vill träffas hela tiden andra måste man typ lura ut för att man ska träffas. hahaha!