DOVE OCH IDEAL

som fortsättning på mitt senaste inlägg... hittade den här jättebra texten om doves nya reklam. tjejen är inne på samma spår som jag, och kommer med flera nya, intressanta aspekter. väldigt tänkvärt om vilka ideal det är dove faktiskt förespråkar!

hade förresten ingen aning om att dove ägs utav företaget unilever (som bidrar till den miljöförstörelse som orsakas av storskalig palmoljeodling, bland annat i ghana), som dessutom äger axe! och axe vet vi ju marknadförs med väldigt sexistiska reklamfilmer. herregud vad sjukt att de då propagerar för "naturlig skönhet" genom dove!



ps. hittade även denna knäppa artikel om hur unilever tydligen också stödjer vithetsideal i indien. det finns inga gränser till den här soppan som är globalisering och multinationella företags ruttenhet.

CIMON LUNDBERG ÄR CRAY

en standardkontring man får som feminist (haha låter jättetöntigt att lägga det så, "som feminist" men aja) är att det faktiskt är synd om män OCKSÅ, och att vi feminist FAKTISKT borde fokusera på dem också. det jag alltid svarat på det har varit om du nu känner så starkt för allt som är fel med den manliga könsrollen så do your part själv. för att saker och ting ska ändras krävs det att alla drar sitt strå till stacken, och det gör mig galen att det finns folk som försöker lägga ansvaret för förändring på någon annan som brinner för en fråga den tycker är viktig - men som inte är viktig nog i den andres ögon. hmpf. man kan ju skapa scener för mindre.

och jag håller med! det finns MÅNGA saker som är sjuka med det manliga idealet som finns idag, och fler killar lider nog utav det mer än de vill erkänna. just därför jag känner sådan kärlek och respekt för cimon lundberg och hans försök till att lyfta fram en mjukare sida utav unga killar - och läser man bland hans kommentarer så är det tydligt att det både behövs och är uppskattat.

KILLING US SOFTLY

det här kommer att låta jätteklyschigt men det känns verkligen som att jag varit borta från all.. hets om att vara smal och fixad och sminkad sedan jag kommit till ghana. jag insåg det för bara en liten stund sedan när jag var inne på classes blogg som hela tiden raljerar om hur vackra kvinnor SKA vara, vilket såklart är 'ju smalare, desto bättre'. (det är smått disturbing att läsa, faktiskt.)

det är inte så här. walla, det är inte så här. och den största skillnaden jag känner är att jag inte tänker på det lika mycket därför att jag inte blir bombaderad av det lika mycket - det enda vi har sett på tv den senaste månaden har varit sportkanalen och det finns inte många billboards eller reklamskyltar ute på gatorna här. dessutom har vi ju det afrikanska idealet som skiljer sig ganska mycket från det västerländska.

så av en slump hittade jag en film, vilken jag tycker att ni borde se om ni har tid över. en kvinna som heter jean kilbourne har under 40 år forskat kring hur reklam får oss tjejer att se på oss själva och vår 'kvinnlighet. hur allt vi ser runtomkring oss (som egentligen bara är skapat på grund den feta kosingen man kan införskaffa sig) påverkar våra ideal.

det är inget nytt men jag insåg precis hur befriande det är att få möjligheten ta en paus ifrån det. om så bara för ett par månader.

den andra delen är den mest tankeställande, hon drar verkligen upp ett par sjuka exempel på t ex hur barnporr har kommersialiserats och den snedvridna bilden av kvinnors sexuella frigörelse. det är verkligen.. bisarrt att se.